Graves Sjukdom - Min väg tillbaka

Jag är 36 år, sambo och mamma till två barn. Hade under en längre tid känt mig bara fel, men jag visste inte vad som var fel eller varför. Det var bara något fel. En dag i slutet av maj 2014 vaknade jag med dubbelseende, och där var karusellen igång. Knappt två veckor senare knaprade jag medicin eftersom det verkligen var något fel med mig - Graves Sjukdom (hypertyreos). Nu vill jag berätta om min väg tillbaka och gärna höra andras väg tillbaka.

Dag 4

Publicerad 2014-10-24 14:57:14 i Allmänt,

Inatt har jag sovit i två omgångar. Somnade ganska tidigt, vid halv tio - tio, och vaknade med ett ryck 2.39. Jag var helt säker på att jag sovit över medicinen (tar den 5.30) och att vi försovit oss. Min sambo vaknade också då, så när vi insett vad klockan var tog vi en tur genom lägenheten och sen gick vi och lade oss igen och sov gott. Nu kunde jag sova på sidan också.

När jag vaknade på morgonen var båda armarna domnade. Jag rörde på dem och de vaknade till. Ringde till avdelningen för att meddela detta och de sa att jag skulle ta mina kalktabletter. Hmm. Vilka kalktabletter? De fick mitt nummer och de ska ringa tillbaka senare.

Igår när jag gick och lade mig kändes det bra. Men efter en stund blev halsen torr och irriterad. Jag tror det är det som läkaren sa, att det skulle kännas som halsfluss. Irritationen från tuben är inte helt över och känns som mest på kvällen, när jag ligger och andas och "torkar ut" halsen. 

Jag är inte längre lika färgglad på halsen. Svullnader har gått ned och blåmärken flyttar på sig. Rörligheten är mycket bättre. Men sen är jag lite extra försiktig också och tar det väldigt lugnt. 


Doktorn har ringt och verkar inte helt övertygad om kalciumbrist. Men, jag har fått tabletter att ta och om jag inte blir bättre efter helgen ska jag ta prover på måndag. Blir jag bättre är det bra och blir jag sämre så hör jag av mig. 

I övrigt fortsätter jag att ta det lugnt och vila upp mig inför helgen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Friska Virvelvinden (snart iallafall)

Jag är 36 år och bor i Västra Götaland. Bor ihop med min man och våra två pojkar, 8 och 9 år. Den 11 juni 2014 fick jag diagnosen Graves Sjukdom. Idag kämpar mig tillbaka till mig själv, min familj och mitt liv igen. En dag i taget, en kamp åt gången. Det räcker för mig.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela