Graves Sjukdom - Min väg tillbaka

Jag är 36 år, sambo och mamma till två barn. Hade under en längre tid känt mig bara fel, men jag visste inte vad som var fel eller varför. Det var bara något fel. En dag i slutet av maj 2014 vaknade jag med dubbelseende, och där var karusellen igång. Knappt två veckor senare knaprade jag medicin eftersom det verkligen var något fel med mig - Graves Sjukdom (hypertyreos). Nu vill jag berätta om min väg tillbaka och gärna höra andras väg tillbaka.

Vad skulle jag hitta under plåstret?

Publicerad 2014-10-31 13:36:14 i Allmänt,

Idag gjorde jag det. Jag tog bort plåstret. Det satt som sjutton och gjorde lika ont att dra loss. Men den vita tejpen som satt över såret satt inte alls fast. Den gick lätt att dra av. Och under var det bara - en massa hud. Såhär såg jag ut efter tvätt. 


Som ni ser på det röda satt plasttejpen fast ganska bra... Den ensamma pricken är där dräneringen satt och den har läkt ihop på egen hand, utan stygn. Det såg inte alls ut som jag trodde det skulle göra. Jag hade som minst förväntat mig en skrov längs såret, men det var "bara" ett ärr. 

Nu har jag tejp över och ska så ha i minst tre månader + över sommaren. Mest för solen om jag förstod det rätt, men jag har läst att man tejpar för att ge stöd och avlastning till ärret så det ska läka snyggt. Och nu ser jag ut så här:

Känns bra ialla fall. 
Kommentarer (1)
plåstret borta, tejpen på,

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2016-02-10 15:34:53

Hej, vad länge du fick ha ditt plastplåster på. Jag fick ta bort det efter 5 dagar. Opererade mig nu för 6 dagar sedan. Märkte du av hormonsvängningar eller liknande året efter operationen?

Svar: Hej, hoppas det läker fint för dig.

Jag har inte riktigt haft besvär av hormonsvängningar, men jag var mycket mer känslig för förändringar, stress och brist på sömn och allmänt ont i kroppen. Eller så är det hormonerna jag känt av. Jo, så är det nog. Kom på nu att jag faktiskt fått rådet att låta kroppen hämta sig för att alla hormoner snurrat runt utan riktig styrning. Har lite dålig koll på det där. Men, utan att stressa så har det gått bra och idag är jag mer stabil och har fått sänka doseringen på medicinen lite grann. Kan fortfarande känna av förändringar, men är absolut mycket mer tålig nu. Starkare fysiskt, stabilare tankeverksamhet och ett fungerande logiktänkande.

Hoppas det kommer fungerar bra för dig! Krya på dig 🌹
Friska Virvelvinden (snart iallafall)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Friska Virvelvinden (snart iallafall)

Jag är 36 år och bor i Västra Götaland. Bor ihop med min man och våra två pojkar, 8 och 9 år. Den 11 juni 2014 fick jag diagnosen Graves Sjukdom. Idag kämpar mig tillbaka till mig själv, min familj och mitt liv igen. En dag i taget, en kamp åt gången. Det räcker för mig.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela